En liten ros med ett hål i sin själ

Idag har varit en sån dag som bara runnit iväg. Vaknade tidigt för att arbeta med min grupp, det gick riktigt bra, var väldigt roligt och gick rättså snabbt. Efter det vet jag inte riktigt vart tiden tog vägen men kom i alla fall, tillslut, iväg på en promenad för att sortera tankarna litegrann. Använde halsduk för första gången sen i våras och lyssnade på bästa Daniel medan jag gick förbi gulnande löv med småskvätt av orange och röda färger. På hemvägen var himlen rosa och det reflekterades på marken, eller i luften på nått sätt. Fint var det och jag har bestämt att snart, när hösten är här på riktigt, så är det dags att ta fram kameran och försöka fånga alltsammans på bild ♥
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0