Only know you've been high when you're feeling low

Idag var första dagen på riktigt länge som någon fick mig att må dåligt, att vilja försvinna och bara skrika och gråta. Grät men bestämde mig för att sluta. För att det inte var värt det. För att jag inte borde må så. För att jag sett fram emot idag. Har mått bra på sistone. Vill må bra. Vill vara glad. Vill skratta. Vill leva.
 
Ogillar negativitet något enormt, även då jag vet att jag kan vara riktigt negativ själv.. och ofta. Men jag ska försöka ändra på det, för varför vara ledsen när man kan vara glad? Varför välja att lyssna på sånna som får en på dåligt humör istället för att ta in de positiva orden som så många andra personer uttrycker? Det får bli årets nyårslöfte eller nått sånt. Att inte ta nån skit.
 
Men visst är det nyttigt att må såhär ibland, om man får ut något av det dvs. Som idag, kände för att låsa in mig och släppa ut all ilska och alla tårar men valde att träna ytterligare en timme för att tänka på annat, även då jag precis kom hem från träningen. Insåg att jag har haft många bra dagar på sistone och att jag faktiskt mår bra väldigt ofta nu för tiden. Det kändes bra. Det känns bra.
 
You can choose the rain, but I chose the sun.
 
 
 
     
     
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0