jenniferkatarina

Får sån ångest av regnvädret, de gråa molnen och mörkret som kommer allt tidigare nu när vi närmar oss hösten. Men så var jag ute tidigt idag och såg alla fina färger bland löven i träden och på marken och kunde inte låta bli att le litegrann. Idag är en fin höstdag trots kylan. Tog på mig en varmare, mysigare jacka, varmare skor och gick ut i den friska, kalla luften och blev glad av solen som ändå skiner idag, trots de ynka tre graderna i morse. Det kändes bra, till skillnad från igår då allt var mörkt och dystert. Både vädret och humöret.

 

På sistone har jag börjat känna mig vilsen igen. Jag trivs hur bra som helst i skolan och med min klass och i den riktningen känns allt helt rätt. Men ibland känner jag inte riktigt igen mig själv och jag börjar tvivla på vissa val jag gjort, nya och flera år gamla. Får försöka reda ut dessa tankar istället för att skjuta bort dem vilket jag gjort en lång tid nu.

 

Har en resa i december som jag ser fram emot något enormt och det behövs verkligen nu, som ett ljus i slutet av tunneln i detta höstmörker.